och att somna mot ditt bröst till dina hjärtslag
Inatt kysste du mig mitt i en mening trots alla som var runt omkring och det var så fint och det var precis som i en film.
tillsammans mot patriarkatet
Jo, tro det eller ej men så är det. Varför? Det ska jag tala om:
Jag är trött på att leva i ett patriarkat, i en mansdominerad värld där du tjänar mindre endast för att du är kvinna.
Jag är trött på att barn fortsätter att födas in i normer. Att småflickor sätts i ett rosa leksakskök eller får leka med dockor medan killar får actiongubbar och dinosaurier i händerna.
Jag är trött på att ett nej inte alltid är ett nej. Att kvinnomisshandel, kvinnoövergrepp och våldtäkter är vardag.
Jag är trött på att på bussen, på stan, på tv, i tidningar se reklam för produkter som ska få dig att sträva efter perfektion, efter idealet. För om du inte är perfekt, då duger du inte.
Jag är trött på att sexism, objektifiering och kvinnonedvärdering är en del av dagens humorkultur. "Make me a sandwich, bitch". Ha. Ha. Jag skrattar inte.
Jag är trött på sliskiga gubbar som visslar efter dig på stan, som att du är ett djur. Och som, när du sedan säger ifrån, använder härskartekniker som "Lilla gumman, det var bara ett skämt, förstår du inte det?"
"Men du vet väl att feminister inte rakar sig, hatar män och är fula som fan." Ge er, lägg ned och sluta! För det första så har tron på en ideologi INGENTING med att göra med hur du ser ut, hur du klär dig, vem du älskar, vad du väger. För det andra går inte feminismen ut på att hata män. Det går inte ut på något systerskap eller något "Alla män är idioter". Alla som säger det har tagit ordet ur sitt rätta sammanhang.
Att vara feminist innebär att kämpa för ett jämställt samhälle som är fritt från ett patriarkat. Det är inget alla kvinnor kan göra själva, då skulle det ju inte heller bli rätt. Det måste ALLA göra TILLSAMMANS.
Så nej, jag tycker inte att "kvinnor skall stå i köket"-skämt är roliga. Nej jag är inte "bra för att vara tjej". Ja, jag blir så arg att jag vill skrika rakt ut när ett gäng killar skrattar nedvärderande åt en tjej som ställer en, i deras ögon, dum fråga i klassrummet.
Och ja, jag är feminist.
Linnea Jarefjäll, publicerad i Mariestadstidningen 22/11 2013
vill vara kär vill vara kär vill vara kär vill inte vara ensam
Varför kretsar mitt liv runt detta just nu. Varför vill jag inte längre vara själv, självständig. Är trött på att vara själv.
Varför får inte jag sova bredvid någon på nätterna.
Varför får jag inte ha någons doft som favoritdoft i hela världen. Och varför får inte jag ha en kvarglömd förstor tshirt som luktar precis så.
Varför får inte jag ha någon att ringa till och gråta över värdsliga saker.
Varför är jag den enda i hela världen som inte har någon att var kär i.
Det är så patetiskt att se par och kärlek överallt, att tappa andan när man ser en kärleksscen i en film och att längta så det gör ont.
Varför får inte jag vara kär. Och varför är jag e n s a m åååhhhhhh.
you keep ending up in my shaking hands
Just nu är det mycket drama och många som är ledsna och arga och besvikna. Och det enda jag vill är att sitta i min egen lägenhet bortbortbort från allt och alla som irriterar och sårar. Kanske bjuder jag in någon vettig en kväll och dricker för många glas vin. Kanske låter jag Vilma komma och hälsa på och diskutera det allt viktigt. Eller kanske bara inte. Bara jag. Bara trygg.
Men just ikväll är det en bra kväll för fick en fin bon iver-låt skickad till mig och sånt är enligt mig bra. Så nu ska jag lyssna på den och kanske till och med somna i tid.
